Har jag sagt att jag älskar kreativa utmaningar?

Några av bilderna från instagramutmaningen #21daysinmyartworld

Jag vet att jag har sagt det här många gånger förut, men min kreativitet kickar igång av ramar och begränsningar. I alla fall påhittade sådana som jag kan avstå från om jag vill. Ramar som kommer av tvång ger inte riktigt samma effekt.

Den som följer mig på instagram har kanske märkt att jag har varit lite mer aktiv den senaste månaden, och det beror på att jag hoppade på Tara Leavers utmaning 21 days in my artworld. I utmaningen presenterar hon ett nytt tema varje dag som på något sätt är kopplat till konst och det egna skapandet och så får alla som vill lägga upp en bild som passar till det temat på sitt konto. Det har tagit ganska mycket tid att fundera över ord, hitta bilder och redigera dem samt skriva texter, men det har också varit roligt. Jag har återupptäckt gamla bilder, funderat över nya och tvingats formulera mina tankar om vad jag gör. Det är alltid bra.

Nu är jag full av idéer som jag vill jobba vidare med. Så även om utmaningen är över för den här gången så kommer det förhoppningsvis att fortsätta fyllas på med nya bilder på både instagram och här på bloggen.

Var har du fotograferat den där?

"Fåglarna", 2017, akryl på duk (såld)

Den här tiden på året är det helt omöjligt att fotografera mina målningar inomhus. Ljuset räcker inte till för att ta bra bilder. Att vi inte heller har så många fina väggar att visa konsten på är ett annat problem. Det behövs stora tomma ytor utan skavanker och med någon snygg möbel som framhäver målningen, och det är dåligt med den sortens väggar här hemma.

Tack och lov att det finns appar för det mesta nuförtiden! Som till exempel att placera konst i färdiga (och fina) rum. Jag älskar att jag kan sitta hemma och på ett enkelt sätt se hur mina målningar ser ut i olika miljöer.

"Kontakt", 2018, akryl på duk (såld)

"Gömstället", 2018, akryl på duk (såld)

Det finns säkert flera olika varianter av sådana här appar, men Artrooms som jag har provat fungerar alldeles utmärkt (och det får jag inte betalt för att säga). Jag verkar inte heller vara ensam om att tycka att den är bra. Tittar man på lite olika konstkonton på instagram känner man ganska snabbt igen de olika miljöerna. Fast det tycker inte jag spelar någon roll. Syftet är ju inte att låtsas att jag bor sådär snyggt, utan att visa upp hur målningarna kan se ut i en verklig miljö.

Sedan kan ju inte jag hjälpa att några blir lurade i alla fall. Idag frågade en av mina närmaste familjemedlemmar mig var i hela friden jag fotograferar mina målningar... :)

Gör om och gör rätt

Små bilder på papper i e-kursen Fresh Paint

Förra sommaren påbörjade jag e-kursen Fresh Paint som jag skrivit om tidigare både när den startade och hur resultatet blev. Jag tyckte inte att den gav så mycket nya kunskaper, men den hjälpte mig att komma igång med måleriet efter ett uppehåll, och det räckte tyckte jag. 

När jag sedan fick erbjudande om att förlänga kursen ett helt år för en billig peng hade jag först inga alls planer på att göra det. Jag tyckte ju inte att jag hade lärt mig något nytt så varför skulle jag? Sedan funderade jag lite till och insåg att jag faktiskt inte gjort kursen rätt. Hela tanken var ju att leka med färg och form, våga prova nya sätt att måla utan krav på ett färdigt resultat. Och vad gjorde jag? Jag plockade fram alla stora dukar jag hade hemma och tänkte mig att jag skulle få trettio målningar färdiga på nolltid. Så blev det inte. 

Kravlös igångsättare

Under julledigheten har jag mer och mer insett att jag längtar efter ett mer kravlöst måleri. Att skapa utan att det behöver ramas in och visas upp. Och då slog det mig att Fresh Paint är ett ypperligt sätt att göra just det. Att göra hundra små målningar på papper är ett perfekt sätt att kladda, testa, misslyckas och prova igen. Helt kravlöst. Mängden bilder gör att det är lätt att hela tiden gå vidare och inte fastna i att göra klart en bild. Det finns alltid möjlighet att gå tillbaka senare. 

Att inleda med att måla några små kvadrater är också ett bra sätt att värma upp och sätta igång tankarna inför ett större måleri. Som jag har skrivit många gånger förut så har jag ibland lite svårt att komma igång och då hjälper det att sänka kraven och bara leka lite först. 

Helgens måleri: "Lånade färger", 30x30 cm, akryl på duk, Elin Folkesson

Jag vet inte om det enbart är Fresh Paint som gjorde att helgens måleri gick så lekande lätt och var så lustfyllt, men visst tror jag att det har påverkat. Jag kände mig mycket mer avslappnad och hade roligt helt enkelt. Sedan får vi se vad jag tycker om den färdiga målningen när den har fått vila ett tag. Just nu gillar jag den i alla fall.  

Årets första målning

"Överenskommelsen", 60x73 cm, akryl på duk, Elin Folkesson

Julledigheten är snart över, men jag ska försöka spara den härliga målarbubbla jag har befunnit mig i de senaste veckorna och plocka fram den igen på kvällar och helger. Just nu känns det trist att börja jobba igen, men jag vet att jag kommer att tycka att det är lika roligt som vanligt när jag väl är på plats. Och jag behöver den stimulansen för att kunna måla, även om det innebär att tiden inte riktigt räcker till.

Trots att jag har spenderat så mycket tid framför staffliet har jag bara lyckats färdigställa två målningar under hela ledigheten. Den här ovanför tog längst tid och har orsakat mest huvudbry. Från att vara supernöjd med den första skissen har jag målat om och målat över otaliga gånger och slitit mitt hår när resultatet inte blivit som jag önskat, men nu känner jag mig relativt nöjd. Ibland riktigt nöjd. Jag ska låta den vila ett tag för att se om det håller, eller om något måste ändras.

Som inspiration till målningen har jag använt tre fotografier som jag rivit ur olika tidningar. Det kan kanske vara lite roligt att veta att männen längst ner kommer från en bild av Donald Trump och Barack Obama, men jag har inte strävat efter någon likhet - snarare tvärtom. Jag tyckte dock att det påbörjade handslaget var talande.

Den senaste målningen under processens gång. Från skiss till mer detaljer.

Som vanligt brottas jag med min önskan om att förenkla samtidigt som jag har en tendens att fastna i detaljer. Det är en balansgång som ibland är lite svår att hålla. Ibland går jag över gränsen och måste ta tillbaka det som gått förlorat. Vissa kan säkert tycka att jag överarbetar mina målningar och att de halvfärdiga bilderna är bättre än det färdiga resultatet. Det får de såklart tycka, men det spelar egentligen ingen roll. Jag måste måla det som känns rätt för mig. Jag uppskattar ofta det lite råare, skissartade uttrycket hos andra, men det är inte mitt uttryck. Det gäller att komma ihåg att hålla sin egen balans. Det kan också vara en utmaning.

Ett litet ord för 2020

"Lämna avtryck", 2019, 40x40 cm, akryl på duk, Elin Folkesson

Som vanligt sätter starten av ett nytt år igång tankarna hos mig. Tankar om vad som har skett och vad som ska komma. Vilka avtryck har jag lämnat och vad vill jag göra under kommande år? Sedan många år tillbaka har jag valt ett ord som ska sätta inriktningen på det nya året. 2019 års ord var Natur och det är ett ord som jag har haft med mig och tänkt på då och då, även om det inte har gett lika stora avtryck som jag kanske hade önskat.

I mitt måleri har jag alltid använt mycket bladformer och annan växtlighet, men jag har inte haft så mycket tid under 2019 att experimentera med natur på nya sätt. Däremot har jag spenderat mer tid utomhus under året, trots en ond rygg som stoppade mina planer på vandring under semestern. Jag har grävt, rensat och baxat runt stenar i trädgården, köpt en cykel och rullat många mil på grusvägarna här omkring och tagit med familj och hund till skogen för att plocka svamp, hugga julgran eller bara vara.

Först tänkte jag inte välja något ord för kommande år. Jag hade inte hunnit tänka färdigt och ville inte tvinga fram något som inte känns rätt. Så slog det mig i duschen (som alltid!) i morse. Jag har redan flera saker som jag har sagt att jag vill fokusera på under året. Det är både nya idéer och sådant som växt fram under en längre tid. Det är sådant som rör måleriet men också hem och familj. Alla har de dock en sak gemensamt. Det handlar om att göra saker enklare. Att skala ner, underlätta eller plocka bort onödiga detaljer. Förenkla. Det får bli mitt ord för 2020.

Rensa vårt hem från onödiga prylar

Egentligen har vi redan börjat skala ner genom att sälja stugan i Örnsköldsvik. Det känns skönt med ett hus mindre att ta hand om, men det har också inneburit att vi har fått hem en hel del möbler och husgeråd som vi egentligen inte behöver. Det är överfullt i alla skåp och lådor här hemma. Jag är så less på röran och alla prylar som vi ändå inte använder. Här ska rensas (och inte fyllas på med nya saker)!

Burkar i olika former och färger vill jag ha kvar, men de får nog flytta in i skafferiet.

Förenkla måleriet

Även i måleriet skulle jag behöva rensa. Jag har länge sagt att jag vill måla enklare, och då menar jag inte att motiven eller färgerna ska vara färre, utan att jag sluta pilla och peta så mycket i detaljerna. Ibland lyckas jag direkt få det så förenklat som jag vill, men ofta trillar jag dit först och petar för mycket så jag måste börja om. Det är en ständig träning.

Grövre penseldrag och färre detaljer - det är så jag vill ha det

Samla mitt skrivande 

Jag har ett behov av att skriva ner mina tankar, att skissa på idéer och göra listor över allt man kan tänka sig. På jobbet har jag i flera år använt en egen form av bullet journal som fungerar klockrent,  men här hemma håller jag fortfarande på med olika dagböcker, anteckningsböcker, lösa lappar, bloggar och appar. Rörigt, minst sagt. När jag igår kände ett behov av att påbörja en ny träningsdagbok fick jag nog. Nu ska allt samlas i en och samma bullet journal: träning, utställningsplanering, dagboksanteckningar, skisser, listor, lästa böcker och allt möjligt annat. Det känns inspirerande och jag har redan börjat.

En ny bok för alla olika sorters texter

Prova och samla nya recept

Jag längtar efter att laga mer mat. Vegetariskt såklart och både recept för vardag och fest. Vi provar ofta nytt men glömmer sedan bort var vi hittat receptet och så vet vi aldrig vad vi ska göra nästa gång. Vardagsmaten blir ofta trist och enformig. Jag vill göra det enklare att hitta bra recept och spara det vi verkligen tycker om och göra mig av med resten. 

Tre bra kokböcker som jag vill laga mer mat ur

Välkommen 2020! Det här är året då allt ska bli så mycket enklare.