onsdag 29 juli 2020

När allt faller på plats (eller är jag bara velig?)

Nuvarande vardagsrum
En blivande ateljé?

I april skrev jag att det var dags för en ny och ändamålsenlig ateljé. Vi hade precis bestämt att vi skulle bygga ett hus på gården och jag var eld och lågor. Äntligen! Det hade jag ju drömt om så länge. Maken pratade med byggarbekanta, jag letade husmodeller och vi funderade över placering på tomten. Men ändå var det någonting som tog emot. Jag kom på mig själv med att skjuta på projektet hela tiden och skyllde på att det var mycket annat att göra och att jag behövde tid för att verkligen fundera ut den bästa lösningen. 

Häromdagen var jag ensam hemma och började grubbla på ateljébygget igen och insåg att det skaver av två olika anledningar. 

För det första så funderade jag över om jag verkligen vill avskärma mig i en helt annan byggnad under stora delar av min fritid. Det bästa jag vet är ju att måla när resten av familjen är hemma och går in och ut i min ateljé för att prata lite eller bara vara. Att vara ensam är bara skönt i korta stunder när jag behöver tänka och formulera mig. Annars vill jag gärna ha liv och rörelse. Dessutom målar jag sällan flera timmar i sträck utan avbrott. Jag målar, tar en paus, kommer tillbaka och ser vad som behöver göras och målar lite till för att snart ta en paus igen. I pauserna gör jag något helt annat. Sätter på en tvätt, pratar med övriga familjen, kokar kaffe eller tar mig något att äta. Det kommer i så fall att bli ett fasligt spring från ateljén in till stora huset. 

För det andra så känns det lite fel att lägga så mycket tid, energi och pengar på något som bara är för mig, när vi också har så många idéer och drömmar om resten av huset och trädgården. Vi bor i på en gammal gård som vi har renoverat allt eftersom och vi har gjort väldigt mycket, men det är fortfarande en hel del kvar. I sommar har vi ägnat flera veckor åt att rensa ur mängder av bråte ur källaren och det gamla garaget för att få lite bättre förvaring och göra om ett av rummen till ett hemmagym. Det kändes så himla bra att ta hand om det vi redan har. Jag kände bokstavligen hur en tyngd lättade från mina axlar. Vår risiga källare har legat där som en energitjuv hela tiden och nu gjorde vi äntligen något åt det. Jag ville skrota alla ateljéplaner direkt och gå vidare med tvättstugan, vårt sovrum, fixa till köket, byta golv i vardagsrummet och sätta in en kamin, bygga ett trädäck och köpa växthus... (har jag sagt att jag har lite lätt för att gå all-in när jag väl sätter igång med något!)

När jag satt vid köksbordet och funderade över hur vi skulle kunna hinna med allt annat vi vill göra med ett stort ateljébygge på gång insåg jag att det går att göra på ett annat sätt. Jag kan bygga en ateljé inne i huset i stället, i det som vi nu använder som vardagsrum på nedervåningen (och därmed flytta vardagsrummet till det rum jag nu använder bredvid matrummet). Det blir visserligen mindre än om vi bygger ett fristående hus, men jag kan få allt det övriga jag vill ha - närhet till familjen, möjlighet att stänga om mig om det behövs, stora fönster med fin utsikt och möjlighet att låta färgen droppa utan att vara rädd om golvet. Tidigare har jag flyttat runt i olika rum i huset beroende på vilka övriga behov vi har haft, men det här skulle i så fall bli min ateljé för en längre tid framöver och anpassat efter det. Och det bästa av allt är att vi kommer att behöva göra en mindre ombyggnation av köket så att vi får plats med en större kyl och frys, vilket är väldigt skönt i en stor familj som gillar att laga mat. 

Nu känns det som om allt har fallit på plats i mitt huvud och det är så skönt. På det här sättet kan jag ta hand om det vi redan har och ändå få en ny ateljé. Och hinna med! Dessutom ligger det helt i linje med mitt valda ord för året: Förenkla.

torsdag 23 juli 2020

Hundra hemliga målningar

Tio påbörjade målningar som väntar på ett nytt lager färg

Det har varit tyst från mig ett tag. Jag har tagit semester från både instagram, facebook och blogg den här sommaren. Jag har visserligen målat en del, men inte så jättemycket. Det behövdes nog en semester från det också. I stället har jag varit utomhus, umgåtts med familjen, grävt i trädgården, tränat, röjt i källaren, bakat och lagat mat. Det har varit underbart avkopplande, men nu känner jag att det är hög tid att återgå till färger och penslar.

Just nu är jag ensam hemma i tre dagar och kan ägna mig helt åt måleriet. Det behövs. Jag har ett stort uppdrag som ska slutföras innan årskiftet. Hundra små målningar med samma grundmotiv men något olika utförande och färgskala ska vara klara för leverans senast i januari. Då ska de vara inramade, inslagna och med en beskrivande text. Ett väldigt hedrande och roligt uppdrag, men tidskrävande. Det blir inte så mycket tid över för annat måleri, men lite ska jag nog kunna klämma in.

Tyvärr kan jag inte visa några färdiga bilder på de beställda målningarna än eftersom det är lite hemligt. Den som är nyfiken får vänta tills de är överlämnade, någon gång i början av nästa år. Det ska bli väldigt spännande (och ganska nervöst) att se hur de tas emot. Men det är långt tills dess - först ska de målas.

söndag 17 maj 2020

Ett rum med utsikt


Fyra små målningar av hundra är färdiga.
Den senaste tiden har jag fortsatt med mina Fresh Paint-målningar och i helgen blev tre nya färdiga. Det betyder att fyra målningar av hundra är färdiga. Det kanske låter lite, men jag är nöjd. Jag har ingen deadline eller andra krav utan bara löjligt roligt när jag målar dem. Jag vill inget annat än att fortsätta med de resterande nittiosex på en gång, men det har inte varit helt lätt att veta var jag ska hålla till när jag målar.

Nittiosex små kvadrater kvar att måla
De senaste gångerna har jag fått hålla till på matrumsbordet, som ligger alldeles i anslutning till mitt målarrum. Jag har brett ut en stor vaxduk som tål kladd och dukat upp alla färger och penslar jag behöver. Det har fungerat, men inte varit optimalt. Matbordet står mitt i rummet och det blir ganska mörkt. Dessutom är det så tråkigt att behöva plocka bort allt när jag är färdig (eller när familjen vill äta). 

Ett rum med utsikt
Idag har jag löst problemet. Eftersom jag ändå målar i mindre format, behövs inte staffliet. Det fick därför flytta upp i förrådet och i stället plockade jag in ett bord som fick plats nedanför fönstret i målarrummet. Och det blev så bra. Kanske inte så snyggt ihop med övrig möblering, men det struntar jag i. Det är något särskilt med en ren vit yta och ett fönster med utsikt över hästhagar och åkrar. Här vill jag sitta och tänka, skriva och måla. Hela tiden. Eller åtminstone tills grannpojken sätter igång med motorerna till sina folkracebilar och det dånar över hela byn. Livet på landet.



söndag 10 maj 2020

Hur gick påskens utställning?


Det har gått en månad sedan påskens online-utställning och jag har nästan inte alls rört penslarna. Eller åtminstone inte mina konstnärspenslar. I stället har jag målat väggar, inrett ett teverum till tjejerna, lagat mat och tittat på serier med min man. Det har varit så skönt och välbehövligt, men nu är det dags att återvända till staffliet så att jag inte alldeles tappar farten. Idag har jag ägnat mig åt helt kravlöst måleri för att sätta igång huvud och hand igen och det kändes riktigt bra, men nu får färgerna vänta ett tag. I morgon är det dags för en ny jobbvecka, och innan dess ska jag försöka sammanfatta påskens utställning (även om den just nu känns ganska avlägsen).

Utställningsdagarna

På långfredagen kände jag mig ganska dum. Jag hade gjort i ordning mitt målarrum till en utställningslokal, köpt blommor, gjort prislista och allt annat som är brukligt inför en vernissage. När jag skulle filma och fotografera allt för att lägga upp det på instagram och facebook tyckte jag att det blev så dåligt och jag var rädd att göra eventuella besökare besvikna. Och skulle verkligen någon vara intresserad över huvud taget? Men så fel jag hade. Från att jag öppnade "dörrarna" klockan elva var det full fart på telefonen. Det där med att vara tillgänglig under ordinarie öppettider glömde jag snabbt bort och jag svarade på frågor, tackade för hejarop och antecknade sålda verk till långt in på kvällen. Och så fortsatte det under alla fyra utställningsdagarna. Det var helt fantastiskt vilket härligt mottagande jag fick och känslan när utställningen var över var precis samma som efter ett vanligt Gästrik konst.

Vad tar jag med mig?

Även om jag verkligen hoppas att nästa års Gästrik konst kan fungera som vanligt så kan jag absolut tänka mig att göra en online-utställning igen vid ett annat tillfälle, eller kanske som ett komplement till en fysisk variant. Det når en annan publik som inte kan komma annars.

Några lärdomar som jag tar med mig till nästa gång är:

  • Även om det innebar en hel del jobb så var det bra att planera utställningen som om den var på riktigt istället för att enbart göra den i ett virtuellt galleri. Det gav mig en helt annan känsla att vara på plats och jag tror att mina besökare upplevde att det blev mer personligt och verkligt på det sättet. 
  • Det var bra att utställningen var under en begränsad tid, och att jag gjort en hel del reklam för den innan. Det bidrog också till känslan av en riktig konstrunda - och underlättar hanteringen för mig. När utställningen är slut är försäljningen över.
  • Jag skulle behöva bli lite bättre på att filma och lära mig instagrams och facebooks olika funktioner så att det går snabbare och lättare att lägga upp alla bilder och filmer. Det tog mycket längre tid än jag trott.
  • Det är viktigt att avsätta ordentligt med tid för att hinna hålla koll på alla olika kontaktytor. Jag fick beställningar på telefon, mejl, facebooksidan, messenger, instagramkommentarer och direktmeddelanden men var noga med att skriva upp alla kontaktuppgifter i en anteckningsbok och notera när de var betalda, paketerade och levererade, vilket var väldigt skönt i efterhand. Det hade kunnat bli kaos.
  • Ska jag erbjuda fri frakt för konsttryck någon mer gång måste jag undersöka alternativa sätt att skicka dem, särskilt de större. Postnords hantering är inte så mild alla gånger och några av trycken blev förstörda. 
  • Om jag blir lite modigare skulle jag också kunna tänka mig att sända live och kanske berätta lite mer om målningarna och mina tankar bakom. Det vågade jag inte nu - och hann inte heller för den delen.


söndag 5 april 2020

Hur ska en bra ateljé se ut?

Tavlor på rad i väntan på utställning
Nästa vecka är det dags för utställning, och även om den sker online den här gången så kräver en utställning en hel del förberedelser. Den senaste tiden har mitt målarrum fyllts av färdiga målningar, lister som ska målas och kapas till ramar, stora skärmar, konsttryck på tork och diverse material för paketering. Sakta men säkert tar jag över även det angränsande matrummet och middagarna får ätas i köket i stället. Hur mycket jag än trivs i mitt målarrum/bibliotek/vardagsrum så är den här situationen inte hållbar i längden. Jag får inte plats.

En större och mer ändamålsenlig ateljé har jag drömt om länge, och jag har grubblat över om vi ska bygga om delar av ladugården, bygga något helt nytt eller kanske hyra en redan befintlig lokal, men alla planer har strandat av olika anledningar. Förutom att det är en stor kostnad så har behovet inte heller varit så stort. Jag har haft helt okej utrymmen här i huset tidigare. Nu har jag inte det längre och då är läget ett annat.

Men hur ser den perfekta ateljén ut? Hur stor behöver den vara? Och vilka ytor måste finnas? När jag inte har förberett utställning har jag ägnat mig åt att skriva listor, pinna inspiration på Pinterest och fundera över vilka önskemål jag har (min favoritsysselsättning).

Storlek 

Mitt nuvarande målarrum är sjutton kvadratmeter och matrummet bredvid är lika stort. Båda rummen tillsammans skulle vara alldeles tillräckligt för själva ateljén, det blir ett stort och härligt rum, men då saknas utrymme för förvaring av färdiga målningar och skrymmande material. Några kvadratmeter till skulle ge en yta på ca 40-50 kvm. Det skulle vara alldeles perfekt.

Sedan måste det såklart vara ljust, med bra belysning och stora fönster, och gärna lite extra takhöjd. Golv och väggar kan inte vara ömtåliga. Jag vill kunna breda ut mig på golvet och låta färgen droppa utan att behöva klä in alla ytor i plast. Det är ett av de största problemen med mitt nuvarande målarrum. Jag saknar möjligheten att kladda.

Inredning

Idag har jag ett hörn med ett staffli och en rullvagn med färger och penslar. De behöver såklart få plats i en ny ateljé, men jag skulle också vilja ha möjligheten att hänga upp större dukar på väggen och måla direkt där (eller rulla ut dem på golvet). Jag saknar också ett större bord som jag inte behöver vara så rädd om, där jag kan sitta och arbeta.

För penseltvätt behövs tillgång till en diskbänk med rinnande vatten och avlopp, alternativt närhet till ett rum där det finns. Samma sak gäller såklart toalett.

En datorhörna med skrivare och rena ytor för arbete med inramning och utskrift av konsttryck vore också bra. Helst långt bort från staffli och målarvägg så jag inte behöver vara rädd att det ska stänka.

Och så förvaringen. Mycket förvaring. Både för material och färdiga verk. Stora lådor för tryck och målningar på papper och smarta lösningar för större inramade målningar. Dold förvaring för packmaterial och liknande och synlig förvaring för inspirerande material. Det blir så lätt rörigt annars (ändå!) och det klarar jag inte av någon längre tid. Jag är som mest kreativ när det är nystädat.

En skön fåtölj eller mindre soffa där jag kan sitta och filosofera, eller där min familj kan hänga medan jag målar, skulle vara ett väldigt trevligt komplement.

Lite wi-fi på det och en högtalare så jag kan lyssna på musik - då är jag helnöjd.

Eller har jag glömt något?

måndag 30 mars 2020

Hur gör man egentligen en utställning online?

När årets Gästrik Konst blev inställt, bestämde jag mig för att göra en utställning online under påsken i stället. Jag ville ha något roligt att se fram emot, men jag hade inte riktigt funderat ut exakt hur det skulle gå till. Den här veckan har jag haft tid att fundera lite, och jag tänker så här:

Hängningsdagen

Jag gör om mitt målarrum till en utställningslokal. Det betyder att jag måste rensa lite och skapa mer utrymme för att hänga mina målningar, men det inget större problem. På skärtorsdagen hänger jag utställningen, precis som jag skulle ha gjort i vanliga fall. Det blir lite av en utmaning att få plats med allt, men varje ny lokal har sina fördelar och nackdelar. Här hemma kan jag i alla fall spika i väggarna, det fick jag inte göra i Högbo.

På skärtorsdagen måste också alla detaljer inför utställningen vara klara. Alla målningar ska vara signerade, inramade, ha titel och pris och konsttrycken ska vara signerade och paketerade.

Utställningsdagarna

På långfredagen öppnar utställningen klockan 11 och pågår till 16. Samma tider gäller hela utställningsperioden, 10-13 april. Under öppettiderna kommer jag att lägga ut filmklipp och bilder på mitt instagramkonto och även dela dem till min facebooksida. Jag ska försöka visa både utställningen som helhet, men också varje enskild målning så bra som möjligt.

På Gästrik Konst brukar det vara en väldigt festlig stämning med många glada besökare i alla åldrar, och det kan jag ju tyvärr inte få med på bild, men lite bubbel, godis och blommor kan kanske liva upp stämningen lite (och då kanske jag kan muta min familj att vara med på någon av bilderna). I övrigt hoppas jag att den festliga stämningen kommer från er som tittar in online.

Utställningen kommer alltså enbart att vara på instagram och facebook och inte här på bloggen. Det blir för många kanaler att hålla reda på. Öppettiderna är de tider jag kommer att vara aktiv, men självklart ligger bilder och filmer kvar även efter det. Det kommer nog också att komma ett blogginlägg som sammanfattar upplevelsen i efterhand.

Försäljning

Alla målningar och konsttryck kommer att vara till salu under utställningsdagarna, och det är fri frakt inom Sverige. Inga leveranser sker dock innan utställningen är över (om det inte finns särskilda skäl). Beställningar görs direkt via instagram eller facebook, antingen i kommentarer, messenger eller insta-dm. Först till kvarn gäller och jag kommer att hålla noga koll så att jag inte missar någon. Men som sagt i ett tidigare inlägg, att köpa något är inte det viktiga, däremot uppskattar jag om så många som möjligt tittar in på instagram eller facebook någon gång 10-13 april och lämnar en kommentar.

Välkomna!

söndag 22 mars 2020

En digital konstrunda i påsk

Stora och små konsttryck som väntar på att bli signerade
Det blev som jag gissade. Gästrik konst ställs in helt i år. Jag tycker det är helt rätt beslut, men det känns ändå väldigt tråkigt. Jag har lagt så mycket tid och energi på förberedelser och såg verkligen fram emot att samla allt jag har gjort, hänga en fin utställning och träffa alla glada besökare. Det var ett tag sedan jag var med sist och jag har saknat det.

Först tänkte jag ta en paus från måleriet några veckor och möjligen undersöka om det skulle gå att visa mina målningar någon annanstans i sommar, men det kändes för tråkigt att bara ge upp. Jag vill ju ha en utställning nu. Därför har jag bestämt mig för att köra Gästrik konst i alla fall, fast digitalt och garanterat virusfritt. Mitt målarrum blir utställningslokal och 10-13 april slår jag upp portarna på mitt instagramkonto (och kanske även på facebook - jag har inte klurat ut alla detaljer än).

Alla målningar, konsttryck och vykort kommer att vara till salu och frakt inom Sverige går att lösa. Annars går det ju alltid att hämta här eller i Sandviken (om man är frisk vill säga). Men att sälja är egentligen inte det viktigaste. Jag vill ha ett festligt avslut på många långa veckors arbete. Jag behöver något att se fram emot, särskilt nu när allt annat är så dystert.

Jag fick så mycket energi när jag bestämt mig för att ändå ha utställningen att jag har ägnat helgen åt fortsatta förberedelser. Flera målningar har fått ramar och jag har gjort två nya jättefina konsttryck. Det här är så mycket roligare än att bara ställa in. Och ännu roligare skulle det vara om fler gjorde samma sak. En digital konstrunda känns ju helt rätt i dagsläget.