Till slut blev det rätt

Nytt golv och obligatorisk ateljéhund

Det tog lite längre tid än jag tänkte från början, men nu är alla möbler och prylar inplockade i ateljén igen och det nya golvet blev precis som jag önskade. Rummet känns mycket ljusare och det är skönt att slippa mattor som korvar sig 

Lustigt nog är det exakt samma nyans på det nya golvet som den färg jag valde ut när jag först bara skulle måla det gamla. En varmgrå färg i samma ton som våra innerdörrar, men snäppet ljusare. Nästan vitt. Det var bara en lyckträff. Jag valde det vitaste golvet jag kunde hitta och det fanns inte många att välja mellan. Så här i efterhand kan jag tycka att det var bra att det blev som det blev, även om det såklart hade varit bättre att hoppa över inköp av färg och allt extra arbete. 

Mycket ljusare i ateljén.

Det här rummet har verkligen blivit min oas. Här inne finns det lugn jag behöver för att kunna vara kreativ. Det märktes extra tydligt när allt var utplockat och golvet upprivet. Jag blev lite vilsen när jag inte hade någonstans att hålla till med mina idéer. Så har det varit förr också. I det gamla huset flyttade jag runt min ateljé i många olika rum allt eftersom familjens behov förändrades och ibland fick jag till rätt känsla och ibland inte. I det här huset har vi försökt tänka till från början och har anpassat rummet för att fungera som en ändamålsenlig ateljé, så här vill jag vara kvar. 

Nu gäller det bara att våga släppa på försiktigheten som lätt kommer när något är nytt och fläckfritt. Färgfläckar hör till i en ateljé.